Start Om TorvForsk Fakta Nyhetsarkiv Projekt Rapporter & dokument Stipendium Kontakt

 

Fler rapporter Äldre rapporter
 

IPS-new-logo-full-colour.jpg

TorvForsk är den svenska nationalkommittén av International Peatsociety.

 

TorvForsk stöder forskning och utveckling med koppling till torv, torvmarker och torvanvändning.

Med vårt stipendium vill vi främja forskning, kunskapsutbyte och kommunikation av vetenskaplig, teknisk, social samt samhällelig karraktär inom området torv- och torvmarker.

Svensk-torv-RGB.jpg

Branschföreningen Svensk Torv är en branschorganisation för Sveriges torvproducenter och en systerorganisation till Stiftelsen Svensk Torvforskning.

Rapporter och dokument

Här kan du läsa och ladda ner rapporter inom Torvområdet.

Hör av dig om det är någon rapport du saknar. info@svensktorv.se

Projektrapport nr 19 >>

LLundin_mfl_2015_Vaatmark.jpg

Ett torvprov från Saltmyran i Arvidsjaur har utvärderats både teoretiskt och experimentellt utifrån dess pyrolysegenskaper. Teoretiskt utifrån den kemiska analysen på torv och experimentellt genom ett pyrolysförsök i RISE ETC:s pilotanläggning, POC.

Bränsleparametrar som är viktiga utifrån ett pyrolysperspektiv är flykthalt men även

elementarsammansättning och askhalt. Jämfört med stamved har torv lägre flykthalt, lägre syrehalt och högre askhalt. Utifrån dessa parametrar förväntas att vid pyrolys av torv kommer utbytet av pyrolysolja vara lägre jämfört med vid pyrolys av stamved. Eftersom syrehalten är lägre i torven kommer antagligen även oljan att innehålla en lägre halt syre vilket kan ha en positiv effekt på pyrolysoljans egenskaper.


SGU-rapport-2016-1.jpgBedömning av hydrologisk påverkan vid ansökan om torvtäkt >>

Syftet med denna vägledning från SGU, Sveriges Geologiska Undersökning är att belysa ett antal frågor som berör geologiska förhållanden och som är av betydelse vid torvtäktverksamhet. Vägledningen utgör en del av SGUs stöd till såväl torvproducenter och handläggare på Länsstyrelser och vid Miljöprövningsdelegationer som konsulter som sammanställer ansökningar om torvtäkt.


Projektrapport nr 18 >>

LLundin_mfl_2015_Vaatmark.jpgEffekter vid restaurering av avslutade torvtäkter genom återvätning; undersökningar vid Porla, Toftmossen och Västkärr. Rapport skriven av: Lars Lundin, Elve Lode, Torbjörn Nilsson, Monika Strömgren, Sabine Jordan, Sergei Koslov

Myrar och torvmarker är betydelsefulla inslag i Sveriges natur. Ungefär 15% av landets yta utgörs av torvmarker. Markerna fyller många ekosystemfunktioner såväl i naturligt tillstånd som nyttjade inom areella näringar. En användning är utvinning av torv, som substrat för främst odling, energi och strö i ladugårdar. Den senare i förlängningen att nyttjas inom jordbruket som markförbättrare. Utvinningen av torv innebär extraktion av materialet från det naturliga tillståndet och det blir uppenbar påverkan på myrmiljön. Efter avslutad täkt ska markerna överföras till alternativ användning och en sådan är tillskapande av våtmark med på lång sikt nyskapad torvbildning till en ny myr. Det är just detta efteranvändningsalternativ, som detta projekt och rapport behandlar.


Effekter vid restaurering av avslutade torvtäkter genom återvätning >>

LLundin_mfl_2015_Vaatmark.jpgInstitutionen för mark och miljö vid, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, har publicerat en forskningsrapport som beskriver restaurering till våtmark vid torvmarkerna Porla, Toftmossen och Västkärr. Efter avslutad täkt efterbehandlas marken till jordbruksmark, skogsmark eller våtmark. Detta projekt studerade tre torvmarker efter avslutad täkt. I samtliga restaurerades täktområdet genom återvätning till våtmark och i förlängningen eventuellt till ny myr.

Undersökningarna inriktades på hydrologi, mark, vattenkemi, vegetation och växthusgaser. Projektet startade i slutfasen av täktverksamheten med bestämningar av mark- och vattenförhållanden före återvätning och följde sedan tillstånd och processer i tillskapad våtmark. Undersökningarna genomfördes i etapper med ökat fokus på växthusgaser de senare sju åren.


Metod för att identifiera påverkad torvmark >>

PM_160310-1.jpgSGU, Sveriges Geologiska Undersökning, har låtit genomföra ett pilotprojekt för att ta fram en robust metod som kan användas för att identifiera torvmarker påverkade av dikning och/eller täktverksamhet. Resultaten beskrivs i en PM och metoden har testats i ett 50 ggr 50 km stort område öster om Växjö samt i ett mindre område norr om Sveg i Härjedalen.

 

Metoden kan användas för att identifiera diken och områden som är påverkade av täktverksamhet, men kan inte användas för beräkningar av t.ex. läckage av

växthusgaser.


Rapport om metoder för jordförbättringsmedel >>

Kemakta_Branschrekommendationer.jpgJordförbättringsmedel och odlingssubstrat framställs av olika material som i vissa fall kan innehålla spår av organiska föroreningar.I rapporten redovisas de olika metoder som används för att bedöma föroreningshalter i jordar i Sverige samt även det arbete som pågår inom EU med att ta fram kriterier för ekomärkning av jordförbättringsmedel och odlingssubstrat. De haltnivåer som tagits fram som branschrekommendation för de aktuella ämnen i jordförbättringsmedel och odlingssubstrat presenteras och som jämförelse redovisas även bakgrundshalter i jord på landsbygden i Sverige.

Branschföreningen Svensk Torv ställer sig bakom denna rapport.


Slutrapport-20150630-1.jpg

Forskningsrapport om hur torvtäkter kan väljas ut >>

"Förvaltning av torvtäckt skogsmark med avseende på klimat och naturvärden" heter en forskningsrapport som gjorts på uppdrag av Energimyndigheten och bekostats av TorvForsk.

Den föreslår bland annat en metod för att utse de bästa torvtäkterna med hänsyn både till naturvärden och klimat. Metoden kan enkelt tillämpas på samtliga torvtäkter.


Rapport_lathund.jpgProjektrapport nr 17

TorvForsk har i samarbete med Energimyndigheten tagit fram ett kontrollprogram för vattenmiljön och utvecklat en ”lathund” som kan användas av Branschföreningen Svensk Torv och dess medlemsföretag i samband med tillstånd och tillsyn.

Ladda ner projektrapport nr 17 >>

Rapporten kan beställas i tryckt format genom att mejla till: info@svensktorv.se


Rapport_lathund.jpgProjektrapport nr 16

Energimyndigheten i samarbete med TorvForsk och Svensk Torv har i en rapport utvärderat halterna suspenderat material i avrinningen från torvtäkter och ställt dessa värden i relation till till uppmätta halter vid andra platser.

Ladda ner Projektrapport nr 16 >>

Rapporten kan beställas i tryckt format genom att mejla till: info@svensktorv.se


Rapport_lathund.jpgProjektrapport nr 15

Report no 15

Forskningsrapporten ” Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar” är utgiven, januari 2015, av Svensk Torvforskning, TorvForsk, som är en allmännyttig forskningsstiftelse. Den bygger på vetenskapliga rapporter med mätningar som tidigare gjorts och som Mats Olsson, professor emeritus vid Institutionen mark och miljö vid SLU, har granskat och sammanställt tillsammans med andra forskare.

Ladda ner Projektrapport nr 15 på Svenska >>

Ladda ner Projektrapport nr 15 på Engelska >>

Populärvetenskaplig sammanfattning på svenska >>

Populärvetenskaplig sammanfattning på engelska >>

Rapporten kan beställas i tryckt format genom att mejla till: info@svensktorv.se


Årsrapport om energitorv 2012 >>

SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) är nu klar med sin rapport om produktionen av energitorv och koncessionsläget 2012. Energitorvproduktionen har minskat med ca 14 procent. En förklaring till nedgången av energitorvproduktionen är att sommaren var mycket mer nederbördsrikt än tidigare år.


Rapport_lathund.jpgProjektrapport nr 13 >>

Metod för att fastslå rimliga villkor för dräneringsvatten från torvtäckter.

Lars Lundin och Stefan Löfgren, Institutionen för vatten och miljö, SLU, 2010

Kontrollprogrammen vid nuvarande torvtäkter skiljer sig i utformning och bedömning av täktverksamhetens påverkan på recipienterna varierar. Från tre utvalda täkter har

kontrollprogrammen utvärderats med resultat att möjligheter till belastningsbedömning inte är entydigt enkel. Det är viktigt att skilja på utsläppskontroll, som direkt rör torvtäktsobjektet och recipientkontroll, som relateras till konsekvenser i nedströms vattendrag där utsläppsvattnet från täkten belastar vattenkvalitén.


Rapporter från TorvForsk

ISSN 1653-7955

Biologisk mångfald på myrar och dikad torvmark – underlag för ett miljömässigt torvbruk

Henrik von Stedingk, Centrum för biologisk mångfald

Ladda ned rapport>>

Ladda ned pressrelease>>


Bakteriell tillväxt i halm i jämförelse med halm och spån

Magnus Thelander, Enheten för miljö- och fodersäkerhet, Statens verterinärmedicinska anstalt

Ladda ned rapport>>


Småskalig användning av torv – effekter av torvinblandning i träpellets på förbränningsreultaten i pelletsbrännare

Henry Hedman, Energitekniskt Centrum i Piteå,

Ida-Linn Nyström, Marcus Öhman Avd för Energiteknik , Luleå Tekniska Universitet

Dan Boström, Christoffer Boman, Energiteknik och Termisk ProcesskemiUmeå Universitet

Robert Samuelsson, Biomassateknologi och Kemi, Sveriges lantbruksuniversitet

Ladda ned rapport>>


Dokument

Sveriges naturresurser >>

Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, har sammanställt en informationsfolder om Sveriges naturresurser där torv ingår.

En raritet om torvmossar

" Våra torfmossar, deras sammansättning och utvecklingshistoria" heter en vetenskaplig bok från 1904 skriven av Rutger Sernanader, docent i botanik. Denna lilla bok är tidlös och beskrivningen av torven är ännu både intressant och relevant, enligt Mats Olsson, professor emeritus vid SLU, som omvandlat det unika exemplar som fanns i en bokhylla på Svensk Torvs kansli till pdf så att den nu lätt kan läsas digitalt eller skrivas ut. >>

  

             Stiftelsen Svensk Torvforskning | Swedish Peat Producers Association

c/o Neova, Arenavägen 33, 121 77 Johanneshov | info@svensktorv.se

Copyright | Producerad av: Balanserad Kommunikation