Reduktion av partikelutsläpp via småskalig förbränning av biomassa genom sameldning med torv
Marcus Öhman m fl. Torven kan spela en stor och kostnadseffektiv roll i små och medelstora anläggningar för att reducera utsläpp av fina partiklar. Genom att tillsätta torv kan man redan vid förbränningen reducera antalet fina partiklar. Tidigare försök visar en kraftig reduktion på upp till 80% av mängden emitterade fina partiklar när torv tillsätts. Finansiärer: Energimyndigheten samt företag från torvbranschen.

Miljömässigt torvbruk – en landskapseknomisk konsekvensanalys
Johnny de Jong och Henrik von Stedingk, Centrum för biologisk mångfald. Projektet syftar till att utveckla en metod för bedömning av lämpliga objekt för torvtäkt där ingreppen inte medför långsiktiga negativa effekter på biologisk mångfald i landskapet. Lokala artinventeringar kommer att jämföras med landskapsinventeringar baserade på biotoper och strukturer. I projektet ingår även att formulera riktlinjer för efterbehandling efter avslutad täkt baserad på en kartläggning av avslutade torvtäkter.

Substrathandbok för hobby, odling och design
Beatrix Alsanius, Område hortikultur, SLU
Bokens syfte är att ge en faktasammanställning rörande grundkomponenter och tillsatser till odlingssubstrat för hortikulturella ändamål. Speciellt fokus på torv och torvbaserade produkter. Bokens målgrupp är odlare (både yrkes- och fritidsodlare), rådgivare, industrier kring substratframställning m.fl.

Global Strategy for Responsible Peatland Management
Gemensamt projekt med IPS för att finna en form av certifiering för en hållbar användning av torvmarker.

Jämförande studie av klöv, juverhälsa och hygien i en mjölkbesättning under en stallsäsong när torv ersätter befintligt strö
Ola Schultzberg
Torv i tillräcklig mängd har visat sig ha en gynnsam upptorkande effekt på klövar och ben som gynnar kon. Torvens ph kan likaledes ha en gynnsam hämning av bakteries förmåga att växa till. Det är redan känt att torv som strö minskar hasskador och sår till skillnad mot andra strömedel (Karin Andersson,  examensarbete nr: 250  SLU).
Utifrån dessa fakta och tidigare erfarenheter från besättningar som använder torv motiverar detta en studie som utvärderar klövhälsan när man byter till torv.
Djurhållare behöver dessutom veta hur mkt strö som krävs för att undvika skador och klövstörningar.

Morgondagens askstatistik – behov och möjligheter
Susanna Toller Ecoloop/KTH
Stora mängder aska produceras årligen inom energibranschen. För att kunna skapa effektiva, ekonomiska och miljösäkra system för att hantera askan behövs bättre kunskap om vilka mängder det rör sig om. I detta projekt utvecklas en metodik för att ta fram sådan askstatistik på årsbasis. Två olika metoder testas och jämförs, dels inventering där askproducenter tillfrågas och dels sammanställning utifrån befintliga underlag eftersom mycket data redan finns insamlad. I projektet ingår också att specificera vilken information som behövs och att ge förslag på hur behovet ska kunna tillgodoses i framtiden.

Klarläggande av variabelinnehåll, ämneskoncentrationer, flöden och provtagningsintensitet för optimalt kontrollprogram vid torvtäkt
Lars Lundin, Stefan Lövgren SLU

Restoration of terminated peat cutting areas by rewetting
Lars Lundin, SLU
Betydelsen av våtmarker för miljön anses stor vad avser vattenbalans, retention och utlakning av ämnen, för växthusgaserna och för den biologiska mångfalden. Det är inte bara torvnäringen som har intresse av kunskaper om efterbehandling till våtmark utan regeringens miljömål relaterar till, bl.a. myllrande våtmarker, begränsad klimatpåverkan och ett rikt växt och djurliv. Undersökningarna inriktas på att klarlägga effekter på systemet mark-vatten-växt-atmosfär vid återvätning av avslutade torvtäkter. Avsikten är att söka nå ett fungerande ekosystem med en torvbildande vegetation och bestämma en begynnande ackumulation av biomassa samt de miljökonsekvenser återvätningen får. Kopplingen mellan vegetationens och andra organismers funktioner till fysikaliska och kemiska förhållanden klargörs.