Iordningställande
Arbetet på en blivande torvproduktionsyta
börjar med att vegetationen röjs bort, sedimentationsdammar
anläggs för att eventuella erosionsrester från
dikesgrävningen och senare från produktionsytan skall kunna
sedimentera. Därefter utförs dikning och dränering. Dikena
är dels större huvudiken och kantdiken som avgränsar
själva produktionsytan, dels diken som avvattnar
produktionsfältet, s.k. tegdiken, med 20 meters mellanrum
för att få effektivaste avvattningen. En naturlig, orörd,
myr har en vattenhalt på ca 95%. Denna vattenhalt sänks
genom dikningen till ca 85% på ett eller två år. Nästa
steg innebär att produktionsfälten jämnas, ytlagret med
stubbar och rötter avlägsnas eller sönderdelas och blandas
med den underliggande torven. Därefter bomberas, välvs,
produktionstegarna för att eventuell nederbörd snabbt skall
föras ned i tegdikena.
Produktion
Vid produktion av stycketorv tas torven upp från ett djup av ca 50 cm, ältas och pressas
ut genom flera munstycken till cylinderformade stycken.
Stycketorven läggs ut på produktionsytan för att torka ca
2-3 veckor. För att underlätta torkningen vänder man
styckena två till tre gånger. Efter torkningen på fältet
har fukthalten minskat till ca 35%. Därefter samlas styckena
till en sträng i mitten av varje teg varifrån den
transporteras in till stackarna. Vid stycketorvproduktion
erhålls två till fyra skördar per år beroende av
väderlek.
Vid produktion av frästorv används en fräs eller en harvliknande anordning som river
upp ett tunt skikt av torvytan. Torven vänds därefter ett
par gånger för att underlätta torkningen. Efter ett par
dagar är frästorven tillräckligt torr för att kunna
hopsamlas med sugvagn eller skrapas ihop till en sträng i
mitten av varje teg varifrån även den transporteras till
stackplatserna som är placerade vid farbar väg. Vid skörd
av frästorv kan man erhålla upp till tio skördar per år.

Sugvagn för
hopsamling av frästorvskörd.

Stackning av
stycketorvskörd.
Produktionen av torv sker under 3-4
intensiva försommar- och sommarmånader medan den
huvudsakliga förbrukningen av torven sker under
vintermånaderna. Den stack där torven ligger lagrad är ett
årslager varifrån torven transporteras, vanligen med
lastbil, till användaren efter behov. Torven kan även
vidareförädlas i en brikett- eller pellettsfabrik där
torven torkas vidare ned till ca 10-15% fukthalt och
komprimeras. Detta gör att torven tål ytterligare
transporter. För närvarande finns endast en sådan
vidareförädlingsanläggning i Sverige - i Sveg i
Härjedalen.

Stycketorvproduktion
med PK1.

Strängläggning
av stycketorvskörd.
|